JAG STÅR ALDRIG ENSAM.

USSCH, känslan av att man inte vet vad man vill.
ååh jag vill försöka förklara just den känslan jag har i mig just nu, men vet inte hur!
Jag känner mig tom men ändå fylld med massa skit. Jag vill bara gråta, men jag har absolut ingen anledning till det. Jag saknar.. men ändå inte.
Asså det är typ som att jag inte vet vad jag vill, men ändå så vet jag!
Jag har förlorat mitt riktiga jag någonstans på väg till där jag är nu, inte riktigt som "person i sig" men typ omgivningen, folket osv. Asså inte att jag har fel umgänge och gör dumma saker.. utan mer.. problemen?
ååh Gud vad svårt det är att förklara denna känslan.
Jag var precis SUPER glad.. men på ett ögonblick fick jag denna känslan i mig, och när jag fick den började jag tänka på massor av saker som hade kunnat vara anledningen till att må dåligt, men hur ska jag veta vad det är när det helt plötsligt kommer upp en massa som kan vara anledningen?
ååh obeskrivliga känslan som känns som svek, sorg, utnyttjande? ingen aning! men något är det.. men vad är jag inte säker på.
vill verkligen försöka förklara den för er för det hade varit intressant om ni kanske varit med om samma, men det går inte! jag finner inga ord.
"jag mår dåligt, men jag vet inte varför"
det är typ den bästa förklaringen jag kan beskriva med, det är precis som att det har hänt något.. fast det inte har det? Gud vad vore jag utan mina älskade vänner!? dom gör så att jag fortfarande står på egna ben.
uuschh nej.. det är en jobbig känsla iaf!
blir nog inget mer inlägg idag, orkar verkligen inte. asså vet inte vart jag ska ta mig till!! ååh.
men vi hörs imorgon, puss på er mina fina.
Super härlig bild med mina girls sen i somras, jag står aldrig ensam!

LOVE ZINAALLAIDDIN


Kommentarer
Postat av: Nesrin

Hejsan Söta vän :)



Ibland när du skriver så känner jag igen mig jättemycket :) Det är helt otroligt att du kan beskriva den känsla jag kände när jag var i din ålder. Ibland vet man faktiskt inte varför man mår dåligt och det får helt enkelt räcka med den förklaringen. Nu förstår jag varför familjen säger att vi är lika, många gånger förstår jag dig och som sagt jag känner igen mig i många av dina egenskaper.

Jag tycker att det är starkt av dig att skriva , tro mig du berör många människor. Puss N

2012-03-16 @ 12:48:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0